Familjelivet är fyllt av värme, skratt och närhet – men också av ständig närvaro. Man är aldrig riktigt ensam, alltid tillgänglig, alltid en del av en helhet. Det kan vara fantastiskt, men det kan också vara utmanande. Just därför är balansen mellan familjeliv och egentid så viktig, även om den ofta känns svår att få till.
Många föräldrar känner ett dåligt samvete när de tar tid för sig själva. Det finns en idé om att en bra förälder alltid ska sätta barnen först. Men sanningen är att ingen blir en bättre förälder av att vara helt slutkörd. Att ge sig själv en paus är inte själviskt – det är nödvändigt. Det gör att man kan återvända till familjen med ny energi, tålamod och glädje.
Egentid behöver inte vara något stort (som vårt nuvarande projekt om att fixa visum USA… oj oj, mer om det i senare bloggar). Det kan vara en kort promenad på kvällen, en bok i soffan när barnen somnat, eller en kopp kaffe i tystnad innan huset vaknar. Små stunder som bara är dina kan göra stor skillnad. Det kan också handla om att vårda sina egna intressen, oavsett om det är träning, musik, hantverk eller något helt annat. När man får möjlighet att fortsätta utvecklas som individ, stärker det också familjen som helhet.
Att hitta balansen handlar också om kommunikation. I många familjer finns en obalans där en förälder tar mer ansvar än den andra, vilket i längden kan skapa frustration. Genom att prata öppet om behov och förväntningar kan man jämna ut ansvaret. Kanske turas man om att hämta på förskolan, eller så får båda chansen till en kväll i veckan där man gör något för sig själv. Små justeringar kan göra att hela familjelivet känns lättare.
Barnen vinner också på att se sina föräldrar prioritera sig själva ibland. Det visar att det är okej att ha behov, att det är viktigt att ta hand om sig själv, och att familjelivet inte bara handlar om plikter. Det skapar förebilder som lär barnen att balans är en del av ett hållbart liv.
Samtidigt är det förstås inte alltid enkelt, som mitt jobb vid elektriker Stockholm. Vissa perioder är mer intensiva än andra, som småbarnsåren eller när schemat är extra fullspäckat. Då får man acceptera att egentiden kanske blir minimal. Men att då planera in även små andningshål kan göra att man orkar lite bättre.
I slutändan handlar balansen om att se familjelivet som ett lagspel. Ingen kan dra hela lasset själv, och alla behöver utrymme för återhämtning. När man hittar den rytmen blir vardagen mjukare, relationerna starkare och kärleken mer närvarande. Familjelivet ska inte kännas som en uppoffring, utan som en plats där alla kan växa – både tillsammans och var för sig.
Nåja, nu ska vi iväg och kika på offerter för badrumsrenovering Stockholm. Vi hörs, alla!…