Det finns en sak som tandläkare älskar att fråga, och som patienter älskar att ljuga om. Den heter tandtråd. ”Använder du tandtråd?” frågar tandläkaren med ett neutralt tonfall som om hen frågade om vädret. ”Jaa, då och då” svarar patienten och ser oskyldig ut. Båda vet att det betyder ”nej, aldrig”, men spelet fortsätter ändå. Det är en ritual som upprepat sig i mottagningar över hela landet i decennier.

Sanningen är att tandtråd är tråkigt. Det tar tid, det är pilligt, det gör ibland lite ont och man ser ingen direkt skillnad. Precis som med pensionssparande eller träning är belöningen osynlig tills det är för sent. De som ändå använder tandtråd varje dag gör det inte för att de tycker det är kul, utan för att de vet att det gör skillnad i längden.

Och skillnaden är faktiskt stor. Tandborsten når ungefär sextio procent av tandytorna. Resten sitter mellan tänderna, i gluggarna där maten fastnar och bakterierna frodas. Om du inte rengör där får du med tiden hål, tandköttsinflammation och dålig andedräkt. Allt sådant som syns och känns, men som tar år att bygga upp och dyra pengar att åtgärda.

Många tror att det räcker med munskölj. Att skölja bort bakterierna med en vätska som smakar mint och känns fräscht. Men munskölj når inte heller mellan tänderna. Den kan göra munnen fräsch i några minuter, men den löser inte grundproblemet. Det är som att spola av bilen utan att tvätta den – det ser bättre ut på ytan, men smutsen sitter kvar.

Tandpetare är bättre än inget, men de når inte heller hela vägen. De kan pilla bort synliga matrester, men de kommer inte åt beläggningen under tandköttskanten där problemen börjar. Tandtråd är fortfarande det enda som verkligen rengör hela vägen, från yta till yta, från topp till botten.

Det finns dock hjälp att få, inte minst från tandläkare Älvsjö. Mellanrumsborstar är ett utmärkt alternativ för den som har lite större gluggar mellan tänderna. De är lättare att använda än tandtråd, och många tycker att de fungerar bättre. Tandläkaren kan tala om vilken storlek som passar just dig, för det varierar från mun till mun. En felaktig storlek gör varken nytta eller skada, men rätt storlek gör underverk.

Vattentråd är en annan pryl som blivit populär. Den spolar vatten under tryck mellan tänderna och masserar tandköttet. För den som har svårt att använda vanlig tandtråd, eller som har implantat och broar, kan den vara ett bra komplement. Men den ersätter inte mekanisk rengöring helt. Bäst är att kombinera.

Sen har vi borsttekniken. De flesta borstar för hårt. De tror att mer tryck ger renare tänder, men i själva verket sliter de bara ner emaljen och skadar tandköttet. Tänderna ska borstas med mjuka, cirkulära rörelser, inte med sågning fram och tillbaka. En mjuk borste är bättre än en hård, och eltandborste är ofta bättre än manuell eftersom den gör jobbet åt dig.

Två minuter, morgon och kväll. Det är standardrekommendationen. Men de flesta borstar betydligt kortare, särskilt på kvällen när tröttheten slår till. En eltandborste med timer hjälper dig att hålla tiden. Annars kan du använda en äggklocka eller en app. Det viktiga är att du faktiskt borstar länge nog för att få bort beläggningen.

Fluor är en annan hemlighet. Det stärker emaljen och gör tänderna mer motståndskraftiga mot syraattacker. Därför ska du inte skölja munnen med vatten efter borstning – låt fluor vara kvar på tänderna så länge som möjligt. Spotta ut överskottet, men skölj inte. Det är en liten detalj som gör stor skillnad.

Kosten påverkar mer än man tror. Socker är den uppenbara boven, men även sur mat och dryck som läsk, juice och frukt kan skada emaljen. Det handlar inte om att sluta äta frukt, men om att vara medveten. Att dricka vatten efter en sur måltid, att vänta en stund med borstning så att emaljen hinner återhämta sig. Små justeringar som skyddar tänderna i längden.…